Doktorandprojekt

Målet med våra forskarutbildningar är att vi ska ha doktorander inom alla tandvårdens specialiteter, inom allmäntandvården och i samverkan med hälso- och sjukvård. De doktorander som antas till vår forskarutbildning genomför utbildningen i samverkan med Karolinska Institutet eller annat universitet eller högskola.

Aktuella doktorandprojekt

TMD, eller temporomandibular disorder, är ett samlingsbegrepp för flera sjukdomstillstånd som drabbar tuggmuskulaturen och/eller käkleden. Tillstånden är ganska vanliga och ungefär 20 procent av befolkningen drabbas av tillstånd som faller under TMD. Projektet strävar mot att öka kunskapen om riskfaktorer för att utveckla TMD, hur TMD påverkar behovet av sjukskrivning och förtidspension samt vilken roll samsjuklighet har i nyttjandet av sådana ersättningsformer.

Handledare: Carina Krüger Weiner (Folktandvården Gävleborg)
Bihandledare: Aron Naimi-Akbar (Malmö universitet) Lars Fredriksson (Folktandvården Stockholm), Britt Hedenberg-Magnusson (Folktandvården Stockholm), Johanna Adami (Sophiahemmet högskola), Bodil Lund (Karolinska Institutet) och Annika Rosén (Universitetet i Bergen)

Projektet undersöker hur man på bästa sätt kan behandla unga traumaskadade permanenta tänder med pulpanekros och oavslutad rotutveckling. Traditionell endodontisk behandling av unga traumaskadade permanenta tänder med oavslutad rotutveckling och pulpanekros är ett komplicerat tandvårdsingrepp förknippat med en osäker långtidsprognos. Traditionella behandlingsmetoder hindrar dessutom fortsatt rotutveckling och motståndskraft mot rotfrakturer. Därför finns det ett stort behov av en ny behandlingsmetod för dessa unga tänder med syftet att få ny vitalitet i tanden och därmed en fortsatt rotutveckling och en starkare tand på lång sikt. 

Handledare: Georgios Tsilingaridis (Karolinska Institutet)
Bihandledare: Malin Brundin (Umeå universitet) och Göran Dahllöf (Karolinska Institutet)

Diabetes kan vara svårt att upptäcka och symtomen kommer ofta smygande. Projektet undersöker i samverkan med Akademiskt primärvårdscentrum i Region Stockholm hur tandvården tidigt kan hitta personer med risk att få diabetes typ 2. Tandläkaren eller tandhygienisten gör en vanlig undersökning och använder Folktandvårdens ordinarie riskbedömningsverktyg. Vid resultat från riskbedömningen som kan tyda på ökad risk för ohälsa, remitterar Folktandvården efter samtycke patienten till närliggande vårdcentral. Där utreds patienten enligt ordinarie rutin, prover tas och läkare ställer eventuell diagnos. Vårdcentralen ansvarar sen för att ge personen vård vid behov.

Handledare: Tülay Lindberg (Karolinska Institutet)
Bihandledare: Pia Skott (Folktandvården Stockholm), Anna Morawski (Akademiskt Primärvårdscentrum), Claes-Göran Östensson och Timo Sorsa (Karolinska Institutet).

Det övergripande syftet med projektet är att undersöka konsekvenserna av ett förändrat behandlingskoncept för behandling av skelettala käkfelställningar i en käke, med konvertering av selekterade ortognatkirurgiska operationer från slutenvård till öppenvård, ur ett patientsäkerhets- och hälsoekonomiskt perspektiv. Projektet undersöker också riskfaktorer för komplikationer efter ortognatkirurgi.

Handledare: Carina Krüger Weiner (Folktandvården Gävleborg)
Bihandledare: Bodil Lund (Karolinska Institutet), Agneta Marcusson (Linköpings universitet), Thomas Davidson (Linköpings universitet), Aron Naimi-Akbar (Malmö universitet)

Projektet består av en långtidsuppföljning av individer som får tandlossning, även kallad parodontit, i unga år och vilka faktorer som påverkar sjukdomens utveckling. Med ökad kunskap ska det bli lättare att kunna identifiera patienter i riskzonen för tandlossningssjukdom och därmed kunna sätta in behandling i god tid. Nya insikter kan därmed leda till minskat lidande för individen såväl som minskade kostnader för samhället.

Handledare: Leif Jansson (Folktandvården Stockholm)
Bihandledare: Anders Gustafsson (Karolinska Institutet), Tülay Lindberg (Karolinska Institutet)

Studien analyserar nya metoder för att identifiera individer med hög risk för skörhet och fragilitetsfrakturer genom att använda informationen i de tandröntgenbilder som tas i samband med tandvårdsbesök. Det övergripande målet är att göra det regelbundna tandvårdsbesöket nyttigt även ur ett folkhälsoperspektiv genom att identifiera riskindivider för skört åldrande och möjliggöra behandlingsförebyggande strategier.

Handledare: Helena Salminen (Karolinska Institutet)
Bihandledare: Pia Skott (Folktandvården Stockholm), Holger Theobald (Karolinska Institutet) och Sven Nyrén (Karolinska Institutet)

Projektet siktar på att bidra till ökad förstående för vilken roll orala faktorer spelar vid autoimmunitet som exempelvis reumatoid artrit, systemisk lupus erythematosus och Sjögrens syndrom. Forskargruppen analyserar biomarkörer i salivprover för att se om de kan användas för att diagnosticera och övervaka reumatiska sjukdomar. Dessutom undersöker projektet om parodontit är förknippad med förekomsten av utvalda markörer som sedan tidigare är kända för reumatisk sjukdom, vilket kan bidra till att förstå orsakerna till autoimmunitet.

Handledare: Elisabet Svenungsson (Karolinska Institutet)
Bihandledare: Elisabeth Boström (Karolinska Institutet)

Projektet undersöker potentiella risker kring användningen av röntgen inom tandvården hos barn och unga vuxna. Projektet syftar också till att undersöka användningen av röntgen ur ett jämlikhets- och tillgänglighetsperspektiv. Resultaten kommer att kunna användas som en viktig del i att utvärdera och skapa goda rutiner kring röntgenanvändning inom tandvården. Bland annat ska samband med potentiell risk för cancer studeras och om mängden och typen av utförda röntgenundersökningar skiljer sig mellan socioekonomiska områden. 

Handledare: Aron Naimi-Akbar (Malmö universitet)
Bihandledare: Andreas Cederlund (Folktandvården Stockholm), Nils Kardesjö (Karolinska Universitetssjukhuset), Peggy Näsman (Karolinska Institutet), Sofia Tranæus (Malmö universitet)

Projektets övergripande syfte är att utforska sambandet mellan tuggfunktion och kognitiv funktion hos äldre individer. Försämrad eller förlorad tuggfunktion hos äldre individer kan vara en ouppmärksammad och potentiellt modifierbar riskfaktor som bidrar till en försämrad kognitiv funktion. Projektet avser därför att undersöka ett eventuellt orsakssamband som kan vara vägledande för prioritering och utformning av bettrehabilitering av äldre individer. 

Handledare: Urban Ekman (Karolinska Instututet)
Bihandledare: Jan-Ivan Smedberg (Folktandvården Stockholm), Mats Trulsson (Karolinska Institutet) och Pia Skott (Folktandvården Stockholm), Abishek Kumar (Karolinska Institutet)

Läpp-käk-gomspalt är en av de vanligaste medfödda ansiktsvariationerna. Ett av 500 barn i Stockholmsregionen föds med spalt i munnen och/eller i ansiktet. Spalten uppstår i fosterstadiet tidigt under graviditeten när delar i ansiktet inte växer samman. Hälften av de som föds med någon form av spalt har också käkspalt. När barnet är i åtta- till tolvårsåldern opereras käkspalten. Efter operationen läker benet i vissa fall inte in och ytterligare en operation behövs då för att sluta käkspalten. Bedömning av beninläkningen görs med hjälp av röntgen sex månader efter operationen. Projektet utvärderar behandlingsresultat och patientupplevelse tio år efter operationen.

Handledare: Agneta Karsten (Karolinska Institutet)
Bihandledare: Anna Andlin Sobocki, Thomas Engstrand, Andreas Thor (Uppsala universitet)

Studien förväntas ge en klarare bild av hur ansiktstillväxtens variation hos olika individer påverkar implantatens position, estetik och funktion. Genom att undersöka om ansiktsformen kan vara en predisponerande faktor för denna tillväxt hoppas projektet kunna utveckla ett individuellt baserad vårdprogram där lämplig tidpunkt för implantatbehandling hos unga vuxna.

Handledare: Jan-Ivan Smedberg (Folktandvården Stockholm)
Bihandledare: Torsten Jemt (Sahlgrenska Akademin), Mats Trulsson (Karolinska Institutet)

Att använda antibiotika i förebyggande syfte i samband med tandvård är inte bara tveksamt med tanke på resistensutvecklingen. Det saknas också vetenskapligt stöd för att antibiotikaprofylax minskar risken för infektiös endokardit. Målsättningen med projektet är att ta reda på om antibiotikaprofylax skyddar mot utveckling av infektiös endokardit, orsakad av orala alfastreptokocker.

Handledare: Aron Naimi-Akbar (Malmö universitet)
Bihandledare: Bodil Lund (Karolinska Institutet), Carina Krüger Weiner (Folktandvården Gävleborg), Anders Ternhag (Karolinska Institutet), Margareta Hultin (Karolinska Institutet) och Bengt Götrick (Malmö universitet)

Det övergripande syftet med projektet är att få en förståelse för vilka faktorer som påverkar en äldre individs objektiva tillika subjektiva tuggförmåga och hur dessa samstämmer. Målet är att kunna rekommendera terapival och erbjuda behandlingar som kan förbättra tuggförmågan.

Handledare: Inger Wårdh (Karolinska Institutet)
Bihandledare: Mats Trulsson, Gerd Faxén Irwing och Ann-Marie Boström (Karolinska Institutet)

Syftet med detta forskningsprojekt är att studera hur oral rehabilitering påverkar livskvalitet och tillfrisknande av personer med långvarig ätstörning. Patienternas tandstatus utvärderas före och efter tandbehandling. I två kvalitativa studier undersöks patienternas egna upplevelser av sin orala hälsa relaterad till ätstörningen samt den orala tandbehandlingen kopplad till livskvalitet att undersökas med enkäter, fokusgrupper och djupintervjuer.

Handledare: Göran Dahllöf (Karolinska Institutet)
Bihandledare: Jan-Ivan Smedberg (Folktandvården Stockholm), Yvonne von Hausswolff-Juhlin (Stockholms Centrum för Ätstörningar), Pernilla Larsson Gran (Malmö universitet) och Anastasios Grigoriadis (Karolinska Institutet)