Doktorandprojekt

Målet med våra forskarutbildningar är att vi ska ha doktorander inom alla tandvårdens specialiteter, inom allmäntandvården och i samverkan med hälso- och sjukvård. De doktorander som antas till vår forskarutbildning genomför utbildningen i samverkan med Karolinska Institutet eller annat universitet eller högskola.

Aktuella doktorandprojekt

Projektet består av en långtidsuppföljning av individer som får tandlossning, även kallad parodontit, i unga år och vilka faktorer som påverkar sjukdomens utveckling. Med ökad kunskap ska det bli lättare att kunna identifiera patienter i riskzonen för tandlossningssjukdom och därmed kunna sätta in behandling i god tid. Nya insikter kan därmed leda till minskat lidande för individen såväl som minskade kostnader för samhället.

Handledare: Leif Jansson (Folktandvården Stockholm)
Bihandledare: Anders Gustafsson (Karolinska Institutet), Tülay Lindberg (Karolinska Institutet)

Traditionell endodontisk behandling av denna typ är ett komplicerat tandvårdsingrepp förknippat med en osäker långtidsprognos. Traditionella behandlingsmetoder hindrar dessutom fortsatt rotutveckling och motståndskraft mot rotfrakturer. Därför finns det ett stort behov av en ny behandlingsmetod för dessa unga tänder med syftet att skapa ny vitalitet i tanden och därmed en fortsatt rotutveckling och en starkare tand på lång sikt. Projektet har genomfört halvtidskontroll mot doktorsavhandling under 2022.

Handledare: Georgios Tsilingaridis (Karolinska Institutet)
Bihandledare: Malin Brundin (Umeå universitet) och Göran Dahllöf (Karolinska Institutet)

Syftet med detta forskningsprojekt är att studera hur oral rehabilitering påverkar livskvalitet och  tillfrisknande av personer med långvarig ätstörning. Patienternas tandstatus utvärderas före och efter tandbehandling. I två kvalitativa studier undersöks patienternas egna upplevelser av sin orala hälsa relaterad till ätstörningen samt den orala tandbehandlingen kopplad till livskvalitet kommer att undersökas med enkäter, fokusgrupper och djupintervjuer. Projektet har under 2022 genomfört datainsamling.

Handledare: Göran Dahllöf (Karolinska Institutet)
Bihandledare: Jan-Ivan Smedberg (Folktandvården Stockholm), Yvonne von Hausswolff-Juhlin (Stockholms Centrum för Ätstörningar), Pernilla Larsson Gran (Malmö universitet) och Anastasios Grigoriadis (Karolinska Institutet)

Det övergripande syftet med projektet är att undersöka konsekvenserna av ett förändrat behandlingskoncept för behandling av skelettala käkfelställningar i en käke, med konvertering av selekterade ortognatkirurgiska operationer från slutenvård till öppenvård, ur ett patientsäkerhets- och hälsoekonomiskt perspektiv. Projektet undersöker också riskfaktorer för komplikationer efter ortognatkirurgi. Under 2022 har projektet redovisats i en halvtidskontroll mot disputation.

Huvudhandledare: Carina Krüger Weiner (Folktandvården Gävleborg)
Bihandledare: Bodil Lund (Karolinska Institutet), Agneta Marcusson
(Linköpings universitet), Thomas Davidson (Linköpings universitet) och Aron
Naimi-Akbar (Malmö Universitet)

Disputation planerad under 2024

Försämrad eller förlorad tuggfunktion hos äldre individer kan vara en ouppmärksammad och potentiellt modifierbar riskfaktor som bidrar till en försämrad kognitiv funktion. Projektet avser därför att undersöka ett
eventuellt orsakssamband som kan vara vägledande för prioritering och utformning av bettrehabilitering av äldre individer. Under 2022 har fortsatt datainsamling och patientbehandling genomförts parallellt med dataanalys och manusförfattande. 

Huvudhandledare: Urban Ekman (Karolinska Institutet)
Bihandledare: Jan-Ivan Smedberg (Folktandvården Stockholm), Mats
Trulsson (Karolinska Institutet), Pia Skott (Folktandvården Stockholm) och
Abhishek Kumar (Karolinska Institutet)

Tidig upptäckt av diabetes eller risk för diabetes kan förhindra att en person utvecklar sjukdomen. Det innebär stora vinster för individen, folkhälsan och samhället i stort. I ett innovationsdrivet samverkansprojekt arbetar Folktandvården tillsammans med primärvården inom Region Stockholm (Akademiskt primärvårdscentrum, APC) och Institutionen för odontologi, Karolinska Institutet, med selektiv screening för prediabetes eller diabetes typ 2 i samband med ordinarie undersökning i tandvården. Ett manuskript utifrån metoden är inskickat till vetenskaplig tidskrift för bedömning senhösten 2022.

Huvudhandledare: Tülay Lindberg (Karolinska Institutet)
Bihandledare: Pia Skott (Folktandvården Stockholm), Anna Morawski
(Akademiskt primärvårdscentrum), Claes-Göran Östensson (Karolinska
Institutet) och Timo Sorsa (Karolinska Institutet)

Läpp-käk-gomspalt är en av de vanligaste medfödda ansiktsvariationerna. Ett av 500 barn i  Stockholmsregionen föds med spalt i munnen och/eller i ansiktet. Spalten uppstår i fosterstadiet tidigt under graviditeten när delar i ansiktet inte växer samman. Hälften av de som föds med någon form av spalt har också käkspalt. När barnet är i åtta- till tolvårsåldern opereras käkspalten. Efter operationen läker benet i vissa fall inte in och ytterligare en operation behövs då för att sluta käkspalten. Bedömning av beninläkningen görs med hjälp av röntgen sex månader efter operationen. Projektet utvärderar behandlingsresultat och patientupplevelse tio år efter operationen. Under 2022 har projektets delarbeten färdigställts inför publikation och inskickats för bedömning av vetenskapliga tidskrifter.

Huvudhandledare: Agneta Karsten (Karolinska Institutet)
Bihandledare: Anna Andlin Sobocki, Thomas Engstrand och Andreas Thor
(Uppsala universitet)
Disputation planerad under 2024.

Projektet undersöker potentiella risker kring användningen av röntgen inom tandvården hos barn och unga vuxna. Projektet syftar också till att undersöka användningen av röntgen ur ett jämlikhets- och tillgänglighetsperspektiv. Resultaten kommer att kunna användas som en viktig del i att utvärdera och skapa goda rutiner kring röntgenanvändning inom tandvården. Bland annat ska samband med potentiell risk för cancer studeras och om mängden och typen av utförda röntgenundersökningar skiljer sig mellan socioekonomiska områden. 

Handledare: Aron Naimi-Akbar (Malmö universitet)
Bihandledare: Andreas Cederlund (Folktandvården Stockholm), Nils Kardesjö (Karolinska Universitetssjukhuset), Peggy Näsman (Karolinska Institutet), Sofia Tranæus (Malmö universitet)

Doktorander som disputerat

Studien analyserar nya metoder för att identifiera individer med hög risk för skörhet och fragilitetsfrakturer genom att använda informationen i de tandröntgenbilder som tas i samband med tandvårdsbesök. Det övergripande målet är att göra det regelbundna tandvårdsbesöket nyttigt även ur ett folkhälsoperspektiv genom att identifiera riskindivider för skört åldrande och möjliggöra behandlingsförebyggande strategier.

Handledare: Helena Salminen (Karolinska Institutet)
Bihandledare: Pia Skott (Folktandvården Stockholm), Holger Theobald (Karolinska Institutet) och Sven Nyrén (Karolinska Institutet)

Disputerade: 1 februari 2024
Läs avhandlingen: Identifying individuals at risk of fragility fractures in a dental setting - Karolinska Institutet

TMD, eller temporomandibular disorder, är ett samlingsbegrepp för flera sjukdomstillstånd som drabbar tuggmuskulaturen och/eller käkleden. Tillstånden är ganska vanliga och ungefär 20 procent av befolkningen drabbas av tillstånd som faller under TMD. Projektet strävar mot att öka kunskapen om riskfaktorer för att utveckla TMD, hur TMD påverkar behovet av sjukskrivning och förtidspension samt vilken roll samsjuklighet har i nyttjandet av sådana ersättningsformer.

Handledare: Carina Krüger Weiner (Folktandvården Gävleborg)
Bihandledare: Aron Naimi-Akbar (Malmö universitet) Lars Fredriksson (Folktandvården Stockholm), Britt Hedenberg-Magnusson (Folktandvården Stockholm), Johanna Adami (Sophiahemmet högskola), Bodil Lund (Karolinska Institutet) och Annika Rosén (Universitetet i Bergen)

Disputerade: 16 juni 2023
Läs avhandlingen: Causes and consequences of temporomandibular joint diseases

Studien förväntas ge en klarare bild av hur ansiktstillväxtens variation hos olika individer påverkar implantatens position, estetik och funktion. Genom att undersöka om ansiktsformen kan vara en predisponerande faktor för denna tillväxt hoppas projektet kunna utveckla ett individuellt baserad vårdprogram där lämplig tidpunkt för implantatbehandling hos unga vuxna.

Handledare: Jan-Ivan Smedberg (Folktandvården Stockholm)
Bihandledare: Torsten Jemt (Sahlgrenska Akademin), Mats Trulsson (Karolinska Institutet)

Disputerade: 13 juni 2023
Läs avhandlingen: Single implant treatment in the anterior maxilla in young adults

Projektet siktar på att bidra till ökad förstående för vilken roll orala faktorer spelar vid autoimmunitet som exempelvis reumatoid artrit, systemisk lupus erythematosus och Sjögrens syndrom. Forskargruppen analyserar biomarkörer i salivprover för att se om de kan användas för att diagnosticera och övervaka reumatiska sjukdomar. Dessutom undersöker projektet om parodontit är förknippad med förekomsten av utvalda markörer som sedan tidigare är kända för reumatisk sjukdom, vilket kan bidra till att förstå orsakerna till autoimmunitet.

Handledare: Elisabet Svenungsson (Karolinska Institutet)
Bihandledare: Elisabeth Boström (Karolinska Institutet)

Disputerade: 5 maj 2023
Läs avhandlingen: Studies of pathophysiological mechanisms and oral cavity manifestations in chronic inflammatory diseases

Att använda antibiotika i förebyggande syfte i samband med tandvård är inte bara tveksamt med tanke på resistensutvecklingen. Det saknas också vetenskapligt stöd för att antibiotikaprofylax minskar risken för infektiös endokardit. Målsättningen med projektet är att ta reda på om antibiotikaprofylax skyddar mot utveckling av infektiös endokardit, orsakad av orala alfastreptokocker.

Handledare: Aron Naimi-Akbar (Malmö universitet)
Bihandledare: Bodil Lund (Karolinska Institutet), Carina Krüger Weiner (Folktandvården Gävleborg), Anders Ternhag (Karolinska Institutet), Margareta Hultin (Karolinska Institutet) och Bengt Götrick (Malmö universitet)

Disputerade: 21 april 2023
Läs avhandlingen: Antibiotic prophylaxis in dentistry for the prevention of infective endocarditis

Det övergripande syftet med projektet är att få en förståelse för vilka faktorer som påverkar en äldre individs objektiva tillika subjektiva tuggförmåga och hur dessa samstämmer. Målet är att kunna rekommendera terapival och erbjuda behandlingar som kan förbättra tuggförmågan.

Handledare: Inger Wårdh (Karolinska Institutet)
Bihandledare: Mats Trulsson, Gerd Faxén Irwing och Ann-Marie Boström (Karolinska Institutet)

Disputerade: 20 januari 2023
Läs avhandlingen: Objective and subjective masticatory function in older individuals