Hos oss på Folktandvården Stockholm kan du känna dig trygg! Läs mer om hur vi anpassar vår verksamhet gällande covid-19 här.

Fråga oss
Fråga oss

Senast uppdaterad: 12 november 2021

Doktorandprojekt

Lyssna

Att ha medarbetare på forskarutbildning säkerställer kompetensen inom organisationen och erbjudandet om modern och evidensbaserad vård till våra patienter. Dessa projekt drivs just nu.

Målet med våra forskarutbildningar är att vi ska ha doktorander inom alla tandvårdens specialiteter, inom allmäntandvården och i samverkan med hälso- och sjukvård. De doktorander som antas till vår forskarutbildning genomför utbildningen i samverkan med Karolinska Institutet eller annat universitet eller högskola.

Aktuella doktorandprojekt

Riskfaktorer för att utveckla orofacial smärta och käkfunktionsstörning

Adrian Salinas Fredricson

TMD, eller temporomandibular disorder, är ett samlingsbegrepp för flera sjukdomstillstånd som drabbar tuggmuskulaturen och/eller käkleden. Tillstånden är ganska vanliga och ungefär 20 procent av befolkningen drabbas av tillstånd som faller under TMD. Projektet strävar mot att öka kunskapen om riskfaktorer för att utveckla TMD, patientgruppens självupplevda livskvalitet men även beskriva långsiktiga effekter av sjukdomen på samhällsnivå. 

Handledare: Carina Krüger Weiner (Folktandvården Stockholm)
Bihandledare: Aron Naimi-Akbar (Malmö universitet) Lars Fredriksson (Folktandvården Stockholm), Britt Hedenberg-Magnusson (Folktandvården Stockholm), Johanna Adami (Karolinska Institutet), Bodil Lund (Karolinska Institutet) och Annika Rosén (Universitetet i Bergen)

Endodontisk behandling av traumatiserade permanenta tänder med nekrotiserad pulpa och öppet apex: En prospektiv multicenterstudie

Alina Wikström

Projektet undersöker hur man på bästa sätt kan behandla unga traumaskadade permanenta tänder med pulpanekros och oavslutad rotutveckling. Traditionell endodontisk behandling av unga traumaskadade permanenta tänder med oavslutad rotutveckling och pulpanekros är ett komplicerat tandvårdsingrepp förknippat med en osäker långtidsprognos. Traditionella behandlingsmetoder hindrar dessutom fortsatt rotutveckling och motståndskraft mot rotfrakturer. Därför finns det ett stort behov av en ny behandlingsmetod för dessa unga tänder med syftet att få ny vitalitet i tanden och därmed en fortsatt rotutveckling och en starkare tand på lång sikt. 

Handledare: Georgios Tsilingaridis (Karolinska Institutet)
Bihandledare: Malin Brundin (Umeå universitet) och Göran Dahllöf (Karolinska Institutet)

Ortognat kirurgi i öppenvården, hälsoekonomiska aspekter och riskfaktorer

Carina Pekkari

Det övergripande syftet med projektet är att undersöka konsekvenserna av ett förändrat behandlingskoncept för behandling av skelettala käkfelställningar i en käke, med konvertering av selekterade ortognatkirurgiska operationer från slutenvård till öppenvård, ur ett patientsäkerhets- och hälsoekonomiskt perspektiv. Projektet undersöker också riskfaktorer för komplikationer efter ortognatkirurgi.

Handledare: Carina Krüger Weiner (Folktandvården Stockholm)

Aggressiv parodontit hos barn och unga vuxna – 10-års uppföljning

Carolina Modin

Projektet består av en långtidsuppföljning av individer som får tandlossning, även kallad parodontit, i unga år och vilka faktorer som påverkar sjukdomens utveckling. Med ökad kunskap ska det bli lättare att kunna identifiera patienter i riskzonen för tandlossningssjukdom och därmed kunna sätta in behandling i god tid. Nya insikter kan därmed leda till minskat lidande för individen såväl som minskade kostnader för samhället.

Handledare: Leif Jansson (Folktandvården Stockholm)
Bihandledare: Anders Gustafsson (Karolinska Institutet), Tülay Lindberg (Karolinska Institutet)

Nya metoder för att identifiera individer med hög risk för skörhet och fragilitetsfrakturer

Charlotta Elleby

Studien analyserar nya metoder för att identifiera individer med hög risk för skörhet och fragilitetsfrakturer genom att använda informationen i de tandröntgenbilder som tas i samband med tandvårdsbesök. Det övergripande målet är att göra det regelbundna tandvårdsbesöket nyttigt även ur ett folkhälsoperspektiv genom att identifiera riskindivider för skört åldrande och möjliggöra behandlingsförebyggande strategier.

Handledare: Helena Salminen (Karolinska Institutet)
Bihandledare: Pia Skott (Folktandvården Stockholm), Holger Theobald (Karolinska Institutet) och Sven Nyrén (Karolinska Institutet)

Orala hälsans betydelse vid kroniska och systemiska inflammatoriska sjukdomar

Guillermo Ruacho Barazza

Projektet siktar på att bidra till ökad förstående för vilken roll orala faktorer spelar vid autoimmunitet som exempelvis reumatoid artrit, systemisk lupus erythematosus och Sjögrens syndrom. Forskargruppen analyserar biomarkörer i salivprover för att se om de kan användas för att diagnosticera och övervaka reumatiska sjukdomar. Dessutom undersöker projektet om parodontit är förknippad med förekomsten av utvalda markörer som sedan tidigare är kända för reumatisk sjukdom, vilket kan bidra till att förstå orsakerna till autoimmunitet.

Handledare: Elisabet Svenungsson (Karolinska Institutet)
Bihandledare: Elisabeth Boström (Karolinska Institutet)

Sambandet mellan tuggfunktion och kognitiv funktion hos äldre individer – en interventionsstudie

Linn Hedberg

Projektets övergripande syfte är att utforska sambandet mellan tuggfunktion och kognitiv funktion hos äldre individer. Försämrad eller förlorad tuggfunktion hos äldre individer kan vara en ouppmärksammad och potentiellt modifierbar riskfaktor som bidrar till en försämrad kognitiv funktion. Projektet avser därför att undersöka ett eventuellt orsakssamband som kan vara vägledande för prioritering och utformning av bettrehabilitering av äldre individer. 

Handledare: Urban Ekman (Karolinska Instututet)
Bihandledare: Jan-Ivan Smedberg (Folktandvården Stockholm), Mats Trulsson (Karolinska Institutet) och Pia Skott (Folktandvården Stockholm), Abishek Kumar (Karolinska Institutet)

Utvärdering av behandling av medfödd käkspalt

Mathias Lemberger

Läpp-käk-gomspalt är en av de vanligaste medfödda ansiktsvariationerna. Ett av 500 barn i Stockholmsregionen föds med spalt i munnen och/eller i ansiktet. Spalten uppstår i fosterstadiet tidigt under graviditeten när delar i ansiktet inte växer samman. Hälften av de som föds med någon form av spalt har också käkspalt. När barnet är i åtta- till tolvårsåldern opereras käkspalten. Efter operationen läker benet i vissa fall inte in och ytterligare en operation behövs då för att sluta käkspalten. Bedömning av beninläkningen görs med hjälp av röntgen sex månader efter operationen. Projektet utvärderar behandlingsresultat och patientupplevelse tio år efter operationen.

Handledare: Agneta Karsten (Karolinska Institutet)
Bihandledare: Anna Andlin Sobocki, Thomas Engstrand, Andreas Thor (Uppsala universitet)

Enstaka implantat i främre delen av överkäken hos unga patienter

Nicole Winitsky

Studien förväntas ge en klarare bild av hur ansiktstillväxtens variation hos olika individer påverkar implantatens position, estetik och funktion. Genom att undersöka om ansiktsformen kan vara en predisponerande faktor för denna tillväxt hoppas projektet kunna utveckla ett individuellt baserad vårdprogram där lämplig tidpunkt för implantatbehandling hos unga vuxna.

Handledare: Jan-Ivan Smedberg (Folktandvården Stockholm)
Bihandledare: Torsten Jemt (Sahlgrenska Akademin), Mats Trulsson (Karolinska Institutet)

Dentala ingrepp och dess risk att orsaka infektiös endokardit

Niko Vähäsäraja

Att använda antibiotika i förebyggande syfte i samband med tandvård är inte bara tveksamt med tanke på resistensutvecklingen. Det saknas också vetenskapligt stöd för att antibiotikaprofylax minskar risken för infektiös endokardit. Målsättningen med projektet är att ta reda på om antibiotikaprofylax skyddar mot utveckling av infektiös endokardit, orsakad av orala alfastreptokocker.

Handledare: Aron Naimi-Akbar (Malmö universitet)
Bihandledare: Bodil Lund (Karolinska Institutet), Carina Krüger Weiner (Folktandvården Stockholm), Anders Ternhag (Karolinska Institutet), Margareta Hultin (Karolinska Institutet) och Bengt Götrick (Malmö universitet)

Äldres objektiva tillika subjektiva tuggförmåga och hur de samstämmer

Per Stjernfeldt Elgestad

Det övergripande syftet med projektet är att få en förståelse för vilka faktorer som påverkar en äldre individs objektiva tillika subjektiva tuggförmåga och hur dessa samstämmer. Målet är att kunna rekommendera terapival och erbjuda behandlingar som kan förbättra tuggförmågan.

Handledare: Inger Wårdh (Karolinska Institutet)
Bihandledare: Mats Trulsson, Gerd Faxén Irwing och Ann-Marie Boström (Karolinska Institutet)

Hur påverkar den orala hälsan livskvalitet och det allmänna hälsotillståndet hos patienter med långvarig ätstörning

Ulrica Gidlund

Syftet med detta forskningsprojekt är att studera hur oral rehabilitering påverkar livskvalitet och tillfrisknande av personer med långvarig ätstörning. Patienternas tandstatus utvärderas före och efter tandbehandling. I två kvalitativa studier undersöks patienternas egna upplevelser av sin orala hälsa relaterad till ätstörningen samt den orala tandbehandlingen kopplad till livskvalitet att undersökas med enkäter, fokusgrupper och djupintervjuer.

Handledare: Göran Dahllöf (Karolinska Institutet)
Bihandledare: Jan-Ivan Smedberg (Folktandvården Stockholm), Yvonne von Hausswolff-Juhlin (Stockholms Centrum för Ätstörningar), Pernilla Larsson Gran (Malmö universitet) och Anastasios Grigoriadis (Karolinska Institutet)